se
skiss med båtord på skelleftemål
![]() |
||||
|
aln |
Äldre längdmått (från fingerspets till armbåge). Cirka 0,6 m. | |||
| Grova förstärkningar gjorda av 'krokar'. Ska se till att båtens form bevaras. | ||||
|
bakstäv |
Kölens förlängning
akterut. Tas ur en bit där både stam och rot finns med, s.k. 'krok'. |
|||
|
basa |
Virket värms i ångbad för att kunna böjas. | |||
|
fot |
Äldre längdmått. Cirka 3,33 m | |||
| Grova förstärkningar tvärs gjorda av 'krokar'. Ska se till att båtens form bevaras. | ||||
|
framstäv |
Kölens förlängning
förut. Tas ur en bit där både stam och rot finns med, s.k. 'krok'. |
|||
|
kinning |
Främre bordhalsen på första (nedersta) bordet. På en 24 fots båt blir kinningen ca 6 fot lång. | |||
|
kärnsida |
Den del av virket som vätter mot trädets kärna. Vändes mot båtens insida eftersom den tar mer stryk. | |||
|
loggertrigg |
Ett fyrkantigt segel, fäst i mast och bom. Den övre delen hålls uppe av en stång som kallas 'rå' | |||
|
skölpjärn |
Ett verktyg som används för att forma hål för båtspikens skalle. | |||
| Längd 22 - 27 fot. Hade oftast två sprisegel och två roddplatser. Användes vid strömmingsfiske med skötar (strömmingsnät). | ||||
|
spant |
Förstärkning inlagd tvärs längdriktningen i botten för att båtens form ska bevaras. En skötbåt har 10 - 12 spant. | |||
|
spririgg |
Ett fyrkantigt
segel, fäst i mast och bom. Det hålls uppe av en spristång
som går från nedre delen av masten till övre, bakersta delen
av seglet. (se vår logotyp). |
|||
|
spunning |
||||
|
stamknaft |
En förstärkning av för/akter som sitter innanför för-/akterstäv. Tas ur stam/rotdelar. | |||
|
stigen |
Ett verktyg , ett trä med två spikar, som gör det lätt att få exakt avstånd mellan bordspikarna. | |||
|
sudstockar |
Kraftiga relingslister, rektangulära. Sitter längs översta bordgångens insida. | |||
|
tränarar |
Träpinnar, oftast av en, som tidigare användes i stället för båtspik. | |||
|
töllern |
Tätningsmaterial mellan borden. Tidigare nöthår, nu t ex linneväv. | |||
|
vindvuxen |
Ett träd som har växt med vridning mot solen kallas 'rätsörnsvinna'. Går fibrerna motsols kallas det 'ansörnsvinna'. De används till kinning/vinning på olika sidor på båten, allt för att virket ska vara så fiberrakt som möjligt. | |||
|
vinning |
Andra bordets för- och akterstycke. Vinning och kinning täljs ur varsin halva av en vindvuxen trädstam. Se även kinning. | |||
|
vrang |
Stam/Rotdelar, oftast av granrötter från 4 - 5 tums granar. Huggs/hyvlas för att passa in i bunken. | |||
|
vränger |
Se vrang. | |||