Alla bör ha:

• Tumstock eller stålmåttband
  
• Blyertspenna ev. även timmermanspenna
  
• Kniv

Nödvändiga verktyg:

• Rubank. En lång hyvel med plan sula och plant stål. Kropp, "stock", av metall eller trä.
  
• Putshyvel, en kort hyvel med plan sula och plant stål.
  
• Spånhyvel, (spockskiva, el. dialektalt "lappskavan"). Extremt kortsulade hyveltyper med tvärhandtag för kurvformning som finns i många varianter. Den vanliga typen med plan sula och plant stål bör ingå i hobbysnickarens verktygslåda.
  
• Hålkälshyvel, urholkningshyvel, rundhyvel ? Hyvlar med konvext tvärsnitt på sulan. Relativt vanligt förekommande i olika utföranden för bl. a. tillverkning av laggkärl. För att forma mera utarbetade årblad kan man behöva en flack hålkälshyvel som är flackt krummad även i längdled.
  
• Mindre yxa, snickaryxa 0,7 - 0,9 kg. En bekvämt kortskaftad enhandsfattad yxa för täljning.
  
• Handsåg
  
• Rasp(ar) för att forma handtaget. Vresig ved eller kvist tas bäst med rasp

Dessutom bra att ha:

• Bukthyvel (krumhyvel el. skeppshyvel). En exklusiv, medelstor hyvel av metall med plant stål och ställbar sula. Fabrikat "Stanley" eller "Record". Alternativt i lågbudgetvariant med träkropp och fast längskonvex eller konkav sula. Hyvelstocken kan vara av egen tillverkning eller en omformad uttjänt träputshyvel.
  
• Skrubbhyvel, en kort hyvel med plan sula och konvext stål avsedd för grovavverkning. Användbar om man saknar el-hyvel
  
• Rundvirkeshyvel med konkavt tvärsnitt för att förenkla tillverkning av spiror, master och åror. Udda specialverktyg som relativt enkelt kan tillverkas av den som så vill med krumningsradier som passar till en återkommande produktion.

Lyxigt bra att ha

• El-motorsåg
  
• Elektrisk handhyvel för grovavverkning
  
• Snickerimaskiner, t.ex. rikthyvel

Några olika utgångsmaterial

• Laminera ihop 3-4 st 1”x 3, (1”x 4) med höghållfast lim för att göra ”fabrikstillverkade” åror, men bättre d.v.s. smäckrare lättare blad och personlig touch. Detta är den dyraste, bästa och mest arbetskrävande varianten.
  

• Klent rundvirke ca 4" av granspiror som vuxit i tät skog, gärna på norrsidan av bergkullar eller i sänkor där den konkurrerat om ljuset och fått en hög, smal, jämntjock och kvistfri stam. Alternativet är s.k. "underståndare".
  

• Fläckbarka och snitta, utan genomsågning, från två håll 8 cm in i en drygt 3 m ca 20 cm diam vacker granrotstock. Den torkas i skugga luftigt under tak ett år ute och ett år inne. Årbladet tas ut tangentiellt ur den kvistfria rotdelen och årlommen ges ett elliptiskt tvärsnitt. Ger en traditionell lokal årtyp, ett beprövat koncept. Årbladet kan med fördel ges en böjning i längdled, som en sked. Den blir då lätt att skevringsro i motvind, den faller i läge av sig själv.
  

• Fläck-/ringbarka och snitta en fin rotstock (diam. 30 cm, längd ca 3m) med fyra 12 cm djupa snitt in mot kärnan men utan att skära igenom så att styckena lossnar från varandra. Kilar kan sättas in i sågskären så att stocken kan hanteras utan risk för att spräcka isär kvartsstavarna. Torka som ovan. Årbladet tas klokast ut med liggande årsringar och resten svarvas. Om årbladet tas ut med stående årsringar kan det leda till att åran kröker sig i sidled. Jag har ett försök på gång och tvingades prova den senare varianten p.g.a. besvärande kvistar.
  

Tillverkningen i punktform

1. Förbered materialet.
   
2. Rita upp och grovforma ämnet.
   
3. Rita upp och forma högkantformen.
   
4. Rita upp och forma flatsidan.
   
5. Fasa av hela skaftdelen 8-kantig.
   
6. Fasa av bladet.
   
7. Rundhyvla skaftet.
   
8. Forma halsen
   
9. Slutforma årbladet och dess ryggar
   
10. Forma handtaget
    
11. Impregnera och ytbehandla

- upp igen -